¤ By för by, gård för gård - så här fungerar det.
 

Under rubriken “By för by, gård för gård” har vi samlat informa- tion, fördjupningar och anteckningar från alla nivåer. Här finns material om området, om byarna i området, om gårdar, om livet och om människor som har levt och verkat här.

Här kan du på respektive bysida på vänstra finna knappar som leder till material om byn ifråga och på högra kanten finns knappar som leder till artiklar om olika gårdar i byn.
Till höger på aktuell sida finns under rubrik “Artiklar” mer allmän information om området Västra Härjedalen.

Annat material som inte kan relateras till en by eller specifik gård, men som ändå är så intressant att vi inte vill undanhålla er det, finns under en rubrik som vi kallar för “OM” och som har underrubriken ”.. blandat från Gård och Säter Arkivet - fakta, uppgifter och berättelser om och kring ämnen som berör”.

Lossen och fjällvärlden från Kröket i Tännäs.

   ¤ Västra Härjedalen - vårt område.
 

Benämningen Västra Härjedalen står för det område som innan kommunsammanslagningen 1974 utgjorde Tännäs kommun. Idag är hela landskapet Härjedalen en enda kommun. Den i allt dominerande födkroken i området är turismen, en näring som 2009 omsatte fantastiska 728 miljoner.

Västra Härjedalen är fjällområdet längst uppe i västra delen av landskapet Härjedalen intill gränsen mot Norge. Området omfattar byarna Tännäs, Ljusnedal, Funäsdalen, Tänndalen, Fjällnäs/Hamra, Bruksvallarna, Mittådalen, Messlingen och Högvålen. Till dessa ska historiskt sett läggas byn Valmåsen, som dock på grund av en reglering av Ljusnan idag är ett minne blott.

Kyrkligt sett så rör vi oss historiskt sett i Tännäs församling, Ljusnedals bruksförsamling samt Tännäs lappförsamling. De bägge förstnämnda slogs 2006 samman till Tännäs-Ljusnedals församling.

Västra Härjedalen ligger högt, till och med så högt att man passerat ”titelgränsen” när man väl är här. Man brukar också säga att det är området “Ovan skogen” och de som bor i området går då under benämningen “ovanskogsingar”.

Till yttermera visso är landskapet Härjedalen vårt lands högst belägna, fyra femtedelar ligger på mer än 500 m.ö.h. I västra ligger redan områdets dalgångarna uppe på 800 meter över havet. Därefter kommer 40-talet toppar som på högsta punkt håller 1 000 m.ö.h. eller mer.

Det är för övrigt bara de toppar som är högre än 1000 m.ö.h. som på härjedalska kallas för ”fjäll”. Toppar som inte håller den höjden har nämligen i härjedalskan andra beteckningar som ”vål”, ”ru” eller ”berg” lite beroende på hur t.ex växtligheten ser ut högst upp.

Högst är Helagsfjället som når upp till 1 798 m.ö.h. och är vårt lands sydligaste glaciär och dessutom den enda glaciären i vårt land som ligger söder om polcirkeln.

Klimatmässigt ligger områdets årsmedeltemperaturen strax över eller runt nollstrecket och årsnederbörden håller sig i skiktet 500-700 mm. Snön kommer som regel i slutet av november eller början av december och ligger sedan till någon gång i maj månad.

Västra Härjedalen är ett till ytan stort område men befolknings- mässigt ingen höjdare. Man brukar säga att varje invånare har drygt 1 kvadratkilometer till sitt förfogande. År 2014 fanns här en fast befolkning som omfattade 2 005 personer. Gillar man folksamlingar så kan man i och för sig åka hit under en av  turisternas högsäsongsvecka då ”befolkningen” ofta rusar upp till både 30 000 personer och mer.