- Fotografier och fotografer
  / Lasse Johansson 2006.

Grundprincipen för fotografi eller det som brukar kallas Camera Obscura fenomenet, nämligen att ljus som passerar in genom ett hål i ett mörklagt rum återbildar en uppochnervänd bil, kände man till redan under antiken.

Men från det till dess att man fått fram en teknik så man kunde framställa hållbara bilder skulle det dröja åtskilliga år. Det är först under 1880-talet när George Eastman, Kodak, introducerar en teknik med negativ i rullform som genombrotten för fotografin i allmänhet och amatör-  fotografi i synnerhet slår i genom.

De första negativen var baserade på papper belagt med en känslig gelatinemulsion (1885) men redan några år senare (1889) byttes denna pappersbaserade filmen ut mot en film, som många av oss är bekanta med, den som baserades på celluloid.

1888 lanserar Eastman dessutom den första Kodakkameran, en kamera med ett servicesystem – ”tryck på knappen, så gör vi resten”. En kamera i ”lådformat” som man tog hundra bilder med och sedan sända tillbaka till tillverkaren för framkallning och omladdning. En kamera som till att börja med kostade runt 25 dollar och var något som ”vanliga” människor kunde köpa.

Undan för undan förbättrades emellertid tekniken, på 1930-talet kommer de första småbildsfilmerna av klass och runt 1935 kommer de första riktiga färgfilmerna – Kodachrome till exempel. Lådkameror och bälgkameror – av märken som Kodak och Brownie – dominerar länge marknaden. Kameror som man från börjar måste ladda om i ett mörkrum, men från 1894 kan ladda även i dagsljus.

1925 lanserar så småbildkameran, Leitz presenterar Leica 1 på vårmässan i Leipzig, utvecklad av en tysk finmekaniker Oskar Barnack. Samtidigt introduceras film- formatet 24x36 mm. Utbytbar optik och systemkameror, kommer 1932 och den enögda spegelreflexen (Contax S), som gav en rättvänd sökarbild 1949.

Resefotografer och Foto Atelier

Men innan dess fanns förstås ”proffsfotografer”, antingen ambulerande som man träffade på vid marknader och dylika arrangemang eller dom med fasta ”atelier” på någon ”central” plats. I glesbygden gärna på någon återkommande marknadsplats. En affärsverksamhet som kom igång på allvar någonstans runt mitten av 1800-talet för att sedan successivt byggas ut.

De så kallade ”resefotografer” besökte ofta marknaderna runt om och hade ofta med sig sin egen bakgrund. Här på bilden består den av ett skinn som man spänt upp på en björkvidja eller något liknande. Rätt kul är, kan man tycka, att det tydligen inte var så noga utan när bakgrunden inte räckte till tog man med lite vid sidan också. 

Bilden här är tagen av Resefotograf O. A. Fransman från Vemdalen, en vad man kan förstå vanligt gäst i Funäsdalen. Det behövde nog inte ens vara marknad för att han skulle komma, det berättas om att han vid något eller några tillfällen bodde på ”Olen” och folk kom dit för att blir fotograferade. På ett flertal bilder förekommer för övrigt en stol som finns kvar på gården än idag.

Personerna på bilden är ”Jo Mångsa” Busk, hans hustru Johanna samt sonen Göran från Tänndalen och den är troligen tagen vid en marknad i Funäsdalen. Enligt en anteckning i anslutning till bilden mådde sonen illa precis när man skulle till att ta bilden, kräktes på mamma Johannas kjol som man i all hast fick försöka få ren igen.

Ateljéfotograferna hade det lite bättre förspänt, ofta fanns i deras atelier en målad vägg som man använde som bakgrund och framför den kunde man sedan variera med olika stolar, soffor, bord och andra arrangemang. Dessa fotografer organiserade sig tidigt i vad som kallas ”Svenska Fotografer”. Tack vare detta finns det tidiga förteckningar, 1899 och 1911, som berättar om vilka som bedrev verksamhet av detta slag.

Bilden här till vänster kommer inte från någon fotograf i den förteckningen, utan från Röros och Iv Olséns atelier. Kanske tagen i anslutning till Röros marknad, fyra från vänster är Hans Berg Vivallen Funäsdalen och längst till höger står Kals Johan Myhr från Bruksvallarna.

Dessutom hade var och en av de etablerade oftast sin logotyp, sitt varumärke, tryckt på de bilder man levererade. Dessa gjorde man om med jämna mellanrum och de kan därför idag ofta användas när man ska tidsbestämma en bild av en viss fotograf.

Ser man till vår närhet kan man, med hjälp av ovan nämnda förteckningar och andra uppgifter, göra följande lista på tidigt etablerade fotografer:

• Johannes Leanders Atelier Hofverberg.
• Oscar W Olsson Hudiksvall, etablerad juli 1900.
• S. Bergström Linsell, etablerad 1884.
• Iv. Olsén Röros.
• Olaf Kosberg Röros
• A. P Sture Vemdalen.
• Paulsson Ytterhogdal.
• P. A Eriksson Älvros.
• Jonas Backlund Älvros 1899.
• Atelier för modern fotografikonst, J. E Jonsson Östersund.
• Ch. Granbom Atelje Östersund med filialer i Krokom och Lit. Etabl. aug 1905.
• A. Olsson Storgatan Östersund.
• C. J Olssons Atelier, Östersund.
• Oscar Olsson Storgatan Östersund, etablerad 1885, filialer i Mörsil och Gävle.
• Tora Petterssons Eftertr. Stadsgården Östersund. Etablerad 1889, filialer i Järpen och vid Frösö läger.
• Elin Rosdahl Östersund, etablerad 1896.
• K. Stein Nytorget Östersund.
• T Sundbäck, Steins Eftr. Östersund.
• O. W Östling Prästgatan Östersund.

Källor:

• Förteckning Svenska Fotografer 1899 resp. 1911/ Lennart Snabb Uddevalla.
• Div. bilder inlämnade till Gård och Säter Arkivet Funäsdalen.
• Div. Internet sajter.